Hedrade damer i hatt och krans
Ända sedan grundandet 1666 har Lunds universitet haft rätt att utdela doktorstiteln som sitt högsta lärdomsbevis. Ursprungligen – och alltjämt huvudsakligen – är denna värdighet förstås till för dem som förvärvat den genom en formell forskarutbildning, men under 1800-talet uppkom tanken att universitetet kunde välja att på detta sätt hedra även andra som på något sätt gynnat vetenskapen eller universitet. Därigenom uppkom möjligheten att bli doctor honoris causa – hedersdoktor.
Den första personen att äras på detta sätt i Lund var den danske skalden Adam Oehlenschläger som hederspromoverades under smått kuppartade former 1829. Mer omfattande och regelbundet utdelande av hedersdoktorat kom dock igång först med universitetets 200-årsjubiluem 1868.
Första kvinnliga hedersdoktorn 1937
Föga förvånande var de tidiga hedersdoktorerna alla män, och när denna könsbarriär första gången bröts var det faktiskt inte i Lund. Det var Uppsala universitet som 1907 gjorde Selma Lagerlöf till hedersdoktor. I Lund dröjde det trettio år till innan en kvinna år 1937 hedrades på samma vis. Sigrid Leijonhufvud hette hon, och blev då hedersdoktor i den filosofiska fakulteten.
Amatörhistoriker och arkivforskare
Leijonhufvud (1862–1937) var sedan decennier känd som en flitig och skicklig amatörhistoriker och arkivforskare inom framförallt personhistoria, vars många böcker ”högt skattades på fackvetenskapligt håll”. I det avseendet var hedersdoktoratet således välförtjänt. Möjligen kan man fråga sig varför hon fick det just i Lund då hennes kopplingar hit var få. Hon var född och verksam i Stockholm och hade bedrivit sina egna akademiska studier där och i Uppsala. Möjligen fanns kopplingen i att många av de personarkiv hon forskat i var knutna till skånska adelsgods. De samtida protokollen är dock diskret tystlåtna i frågan och inte heller publicerades någon officiell motivering i samband med själva promotionen.
Tyvärr fick Lunds första kvinnliga hedersdoktor inte uppleva sin upphöjelse på plats i Lund. Dålig hälsa tvingade henne att avstå resan dit och hon fick därför promoveras ”absens” (frånvarande). Även det var i sista stund, ty redan samma år avled Leijonhufvud.
Glest mellan kvinnorna
Det skulle dröja mer än tjugo år – till 1959 – innan Lund ånyo gav ett hedersdoktorat till en kvinna. Därefter har andelen kvinnliga hedersdoktorat dock successivt ökat. Nedan presenteras de första representanterna för denna grupp inom respektive fakultet (om inget annat nämns är samtliga mottagare svenska medborgare):
- Teologiska fakulteten (bildad 1666): Anne-Marie Thunberg, socialsekreterare och samhällsdebattör (1978)
- Juridiska fakulteten (bildad 1666): Ruth Bader Ginsburg, gästforskare och blivande ledamot av USA:s högsta domstol (1969)
- Medicinska fakulteten (bildad 1666): Margit Levinsson, ordförande i Röda korset (1959)
- Filosofiska fakulteten (bildad 1666, avvecklad genom delning 1958; gemensam utdelning av filosofiska hedersdoktorat fortsatte dock till 1972): Sigrid Leijonhufvud, personhistoriker (1937)
- Humanistiska fakulteten (bildad 1958, men utdelade separata hedersdoktorat först från 1973): Margareta Björnstad, överantikvarie (1980)
- Samhällsvetenskapliga fakulteten (bildad 1958, men utdelade separata hedersdoktorat först från 1973): Signe Höjer, sjuksköterska och politiker (1983)
- Naturvetenskapliga fakulteten (bildad 1958, men utdelade separata hedersdoktorat först från 1973): Hannelore Håkansson, kiselalgsspecialist.
- Ekonomiska fakulteten (bildad 2003): Inga-Britt Ahlenius, undergeneralsekreterare i FN m m (2008)
- Tekniska fakulteten (bildad som separat högskola 1961, del av Lunds universitet sedan 1969): Maria R Kula, tysk enzymforskare (2003)
- Konstnärlig fakulteten (bildad 2007): Nina Stemme, operasångerska (2016)
Fredrik Tersmeden
För vidare läsning
- Bertil Broomé: ”Sigrid A Leijonhufvud” i Svenskt biografiskt lexikon, band 22, Stockholm 1977–1979
- Tersmeden, Fredrik: ”Kungliga kupper, frånvarande kvinnopionjärer, utpressning och postuma kallelser: Några glimtar ur de lundensiska hedersdoktoratens historia” i Lunds universitets promotionsprogram 2023 (PDF, ny flik)
