Hedda Andersson – läkekvinnornas ättling som blev doktor på riktigt
När Hedda Andersson (1861–1950) hösten 1880 inskrevs för att läsa medicin vid Lunds universitet blev hon den första akademikern i sin släkt. Däremot var hon långt ifrån den första att bota sjuka och skadade: i sex generationer bakåt hade hennes anmödrar framgångsrikt verkat som självlärda ”benbrottsläkare”, bland annat i Lund och Malmö.
Med tiden hade dessa ”kloka gummor” dock kommit att ansättas allt hårdare av myndigheter och professionella läkare, vilka anklagade dem för ”kvacksalveri”. Hedda Anderssons mor och mormor insåg därför att vägen fram låg i en formell utbildning och kostade på henne privatskola så att hon kunde ta studenten som privatist – den första kvinnan i Malmö att bli det. Däremot blev Andersson inte, som ofta felaktigt hävdats, Lunds första kvinnliga student utan dess andra (efter Hildegard Björck), men hon blev i gengäld den första att här avlägga någon form av akademisk examen (medicofilen 1882) och i sinom tid (1892) lärosätets första kvinnliga utexaminerade läkare, tillika Sveriges andra dito.
Lunds enda studentska
Under flera år i början av 1880-talet var Andersson Lunds enda studentska. Om hur hon bemöttes som sådan har hon senare lämnat motstridiga bilder. I ett tal 1925 hävdade hon att ”i Lund mottogos vi med välvilja och godhet av såväl lärare som kamrater”, men femton år senare hade hon reviderat denna bild: ”Vid anmälan till akademiskt medborgarskap märktes synbart, hur ovälkommen man var”.
Bjöd nya studentskor på kafferep
När hon så småningom fick medsystrar vid universitetet såg hon till att bjuda dessa till kafferep i Stadsparken, och denna önskan att samla vänner och likasinnade omkring sig skulle följa henne genom livet. När hon 1895, efter en kortare tid som läkare i Malmö samt en del utrikes studieresor, öppnade praktik i Stockholm var ett rejält tilltaget matsalsmöblemang ett av hennes första inköp. Till vännerna hörde Sveriges allra första kvinnliga läkare, Karolina Widerström, liksom Andersson specialiserad mot gynekologi.
Engagerade sig ideellt
Likt många tidiga kvinnliga akademiker engagerade Hedda Andersson i olika ideella organisationer, bland annat Fredrika Bremer-förbundet och Kvinnliga läkares förening. Hon kom också att få olika kommunala förtroendeuppdrag.
Efter att 1917 ha flyttat sin verksamhet till småländska Rottne pensionerade Andersson sig 1925 och återvände då till Lund. Här levde hon i ytterligare ett kvartssekel, varom en skylt på hennes bostad vid Karl XI-gatan ännu minner.
Fredrik Tersmeden
För vidare läsning
- Andersson, Hedda: ”Lunds första kvinnliga student berättar” i Carlsson Wetterberg, Christina & Blomqvist, Göran: Kvinnor vid Lunds universitet, Lund 2000.
- Hedda Albertina Andersson, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Ann-Sofie Ohlander)
- Wedin, Ingegerd: En benbrottsläkarsläkt: Lundakvinnan Elna Hansson – femte generationen, Stockholm, 1991
- Wickström, Margareta: ”Hedda Andersson: Skånes första kvinnliga student och Sveriges andra kvinnliga läkare” på Medicinska fakultetens webbplats
